Jump to content

User:Kashiffarooq01

From Wikipedia, the free encyclopedia

Det var en regnig dag jag skulle gå hos min kusin. Så tog jag med mig en paraply och började gå. På vägen jag fick reda på att vägen det jag brukade gå från är under konstruktion. Så jag tog en annan väg som var lite längre. Det var när jag jag såg henne. Hon stod under en byggnads tak och väntade att det ska sluta regna . När jag såg henne så glömde jag allt, vart jag skulle gå, vad gör jag här. Hennes vackra och djupa ögon, hennes fina och oskyldig fejs. Jag ville bara drunkna i hennes djupa ögon. Sedan jag insåg att hon hade bråttom. Jag ville bara gå och hjälpa henne men jag vågade inte. Jag stod där för en liten stund och kollade på henne. Sedan jag tänkte att kanske det är en enda chansen för mig att prata med henne och kanske kommer inte ens se henne en gång till. Därför jag tvingade mina känslor och gick för att prata. När jag började gå mot henne, med varje steg jag började bli ännu mer nervös, med varje steg min hjärta började pumpa snabbare och snabbare.

Äntligen kom jag framför henne. Jag sa ursäkta mig och hon vände sig om och kollade på mig. När hon vände sig mot mig, då kollade hon direkt i mina ögon. Det kände som att hela världen har stoppat. Efter lite tid jag hörde ett röst ‘‘Hallå’’ sen jag insåg att det var hon som sa det sedan sa hon vad vill du. Det regnar och det ser ut som att du har bråttom så jag ville bara fråga om du behövde hjälp sa jag. Nej det är ok jag behöver ingen hjälp sa hon. Så jag sa snälla låt mig hjälpa dig det är ok för mig att följa med dig till ditt hus. Först sa hon nej men jag tvinga lite och hon sa ja.

Sedan vi började gå mot hennes hus. Två personer under en paraply, det var det mest romantiska känslan jag hade nånsin känt. Först vi båda var tysta och bara promenerade. Men jag ville veta mer om henne. Så jag visste inte hur jag skulle börja prata. Så jag tänkte lite och sen sa frågade jag vad heter du, vad sa du frågade hon vad heter du jag frågade igen. Hon var tyst för en liten stund och sen sa hon ‘‘Ainaa’’ jag heter Ainaa. Sedan vi båda började prata. Vi båda ville veta om varandra så vi båda frågade frågor. Den tiden jag pratade med henne jag kände så att allt går långsamt och jag visste inte vad som hände omkring för att jag tyckte att samtalet med henne var så intressant.

Jag vet inte ens hur tiden gick men vi hade kommit fram till hennes hus. Så hon sa nu måste jag gå, och tack så mycket för ditt hjälp och hon började gå. Jag ville att hon skulle aldrig gå och skulle alltid stanna med mig. När hon gick då gick jag också därifrån till min kusin’s hus men jag kunde inte sluta tänka på henne.

Från nästa dagen började jag vänta på henne utanför hennes hus varje dag. Vi brukade inte träffa varandra varje dag. Men vi brukade träffa 3-4 gånger i veckan och vi började gilla varandra.

Om 2 år vi kom så nära varandra att vi båda ville gifta med varandra och vara tillsammans för hela livet. Så en dag vi bestämde att vi skulle prata med våran föräldrar. Så vi tänkte att vi ska prata med mina föräldrar först. Vi bestämde att vi ska träffa de på nästa söndag.

Sedan kom det söndagen det jag längtade till. Men jag var också nervös. Vi stod utan för huset och ville gå in men jag vågade inte. Så hon sa till mig att vi inget fel och vi måste prata med dem. Så vi gick och knackade på dörren.

Mamma kom ut först hon var skockat för att jag hade sagt att min vän skulle komma hem hos oss. Men när hon såg en tjej med mig då var hon lite skockat . Sen jag introducerade de för varandra. Man såg att mamma var orolig. Men hon gav en leende till Ainaa. Mamma bjöd oss in och vi alla gick in.

Vi båda gick in med mamma. Vi kom in och jag introducerade Ainaa till pappa också. Jag sa att hon är min vän. Mamma hämtade te och kakor för oss. När vi alla satt och drack te då jag sa. Jag och Ainaa vill gifta med varandra.

Efter den här meningen mamma och pappa blev så skockat som de har sett ett spöke. De båda var tysta. Efter en liten stund sa pappa bra att ni sa till oss. Men som föräldrar vi måste också tänka och för det behöver lite tid för tänka. Vi var glada vi trodde att mamma pappa ska säga ja. För att de såg glada ut. Sedan visade hela huset och efter liten tid gick hon hem.

Tills några dagar mamma och pappa sa inget jag frågade de varje dag. Sedan en kväll när jag och mamma pappa åt middag tillsammans då sa de vi vill prata med dig. Jag var mycket glad jag trodde att de ska säga ja för min och Ainaa’s relation.

Men jag hade fel. Den dagen de sa nåt det gjorde mig skockat. De sa att när jag var en nyfödd barn de hade bestämt min bröllop med min pappas kompis dotter. Min pappa och hans vän hade lovat varandra att jag och hans dotter ska gifta varandra. Jag sa direkt nej jag kan inte gifta med henne. Jag kände henne hon heter Fatima.

Jag sa nej för att jag visste att jag kan inte fråga Fatima för att säga nej. För att hon gillade mig och jag visste om det. Därför jag sa själv nej men mamma och pappa sa att du får ta tid men du måste gifta med henne du kan inte gifta med nån annan.

Jag var mycket arg på de för att de sade inte förut och när nu jag gillade någon annan då de säger att de har redan bestämt och hittat en partner till mig. Jag gick till Ainaa och pratade med henne så hon var också skockat. Men vi var inte så skrämda. För att jag hade sagt nej och vi trodde att de kan inte göra nåt nu.

Efter några dagar mamma pappa sa till mig igen att du ska bara gifta med Fatima. Så jag blev arg och skrek på de. Jag sa att jag ska bara gifta med Ainaa om jag får inte gifta med henne då kommer jag aldrig gifta med nån. Då pappa blev sur han gick in i rummet som att han letar efter nånting. Sen kom han ut med pistol i handen. Med pistol i handen sa han att om du inte gifter dig med Fatima då kommer jag döda Ainaa och hennes hela familj.

Jag var mycket rädd för att han kunde göra det. För att han hade sjutid två personer innan men de dog inte. Jag var mycket rädd för Ainaa. Jag kunde inte prata med Ainaa heller för att om hade pratat med henne då skulle hon säga att han kommer inte göra det och skulle säga för att springa hemifrån. Men jag kännde min pappa därför jag sa ja för att gifta med Fatima.

Jag sa till mamma pappa ok jag ska gifta med fatima. Men jag vill träffa Ainaa för det sista gången och de sa ja. Jag gick för att träffa henne jag sa till henne att jag tänkte och jag kände att jag kan inte leva med dig för hela livet. Därför jag vill göra slut med dig. Hon började gråta, jag ville också gråta men jag tänkte om jag gråter då kommer hon veta att jag ljuger. Därför jag började gå därifrån, jag kunde inte stoppa mina tårar de kom själv ut ur ögonen. Jag sprang och gick bara därifrån.

Efter några dagar pappa sa till mig att vi har fixat din bröllop med Fatima om en månad. Jag ville inte säga något så jag sa bara gör vad ni vill. Om två veckor de började preparera för bröllopen. Genom bröllops perspiration jag träffade mina alla vänner och Hamid. Hamid var min bästa kompis och han visste allt om mig och Ainaa. Där de frågade varför gifter du med Fatima när du gillar inte henne. Där jag berättade för de vad som hade hänt. Mina alla vänner blev sura och de sa bror bli inte sur allt kommer bli bra. Men vi alla visste att de kunde inte göra någonting åt det.

Nu var det bröllop dagen. Jag kände mig så ensam även om jag inte var det. Det fanns så många människor runt omkring mig. Men den personen som jag behövde där bredvid mig var inte där. Jag var äntligen på min bröllop den jag längtade efter så mycket. Men jag var inte där med personen som jag ville vara där med. Jag var i rummet själv och väntade för tiden till engagemang. Någon knackade på dörren. Jag öppnade dörren då var det Hamid som var där. Så jag frågade vad hände då han puttade mig, kom in, och stängde dörren


Han kom in och sa sätt dig då jag satt där. Sedan han började prata vi gick och pratade med Ainaa och vi sa allat vad problemet var och varför du gifter dig med Fatima. Han försatt och sa vi har skickat hennes föräldrar till en anan stad Lashkar Gah. Ainaa väntar på dig utan för gatan.

Jag var så glad och kunde inte tro att det allt händer med mig. Jag kramade hamid och sa tack till honom. Men hur ska vi gå ut härifrån sa han . Så jag sa att vi ska gå från fönstret. Men det är för högt för att hoppa härifrån sa hamid. Så jag gick och hämtade ett rep. Med hjälp av repet vi gick ut. Vi gick direckt till Ainaa när jag såg henne då kunde inte jag kontrollera och kramade henne och hon började gråta.

Efter vi hade träffat klart hamid tog oss till flygplatsen. Han hade köpt biljetter och hade fixat allt. Vi satt i flygplanet till Sverige och kom till Sverige. Här lever vi ett mycket bra och glad liv. Jag levet det bästa livet med Ainaa.


https://www.facebook.com/ziishanhaider